Ja,ble inspirert til en ny blogg!

 

Va är en god hund???

 

Finns den perfekte hund?

 

Av en eller annen orsak,så tycker jag dom jag tränar med är perfekta?

 

Särlig,när dom är ferdigtrenta!

 

Men är dom det?

 

Nei,det finns alltid sider,som kanskje ikke är så perfekte,men som jag lever med!

 

Och som regel,så blir de "dårliga" sidene suddat ut etterhvert!

 

Eller dom blir hånterbara!

 

Til slutt så har jag glömt dom!

 

Men som uppfödare,så ser jag jo,att dom ofta är nerarvbara. På godt og vondt.

 

 

 

Ja,alltid noe jeg legger meg på minne videre i min avel.

 

Ja,det finns sider,som inte er så lett å håndtere,som bistående rädslor,for mange saker!

 

Men ofte har jag blivit forvånat,att rädslor kommer,utav dom mest stabila hundar,OCH omvent.

Men klart det är nedarvbart og!

 

Så dette er ikke en lett vetenskap!

Men dette skulle inte bli en blogg om uppfödning,men va er en bra hund!

 

Jag kan si,att ALLA hundar jag har trent,eller mött,så har dom alla nån ting,som inte är helt topp.

 

For mig handler det om,att vi som förere,måste sörge for,att det negative,inte forsterkes,men vid rett trening,så kan det tilslutt,inte vara något problem.

 

Och ta vare på dom gode sidene,for det kan også trenas bort!

 

För att det skal vara möjligt å trena en sak bort,så måste vi ha drifter!!

Så skal man si,noe om en "dårlig" hund,så må det vel väre en,som har stora rädslor,och inga drifter. Då är det inte lätt!

 

Men är alltid en bra hund,den perfekte hund?

 

Ta,min gamle ringrev Nubben!

 

Finns inte en rädsla,trygg på allt!

 

När han MH-testades,så var domare och figurant lyriske!

 

Figuranten,så det var den beste hunden han hadde sett på 10 år! Også var det en Border Collie??

Han var i sjokk.

 

Domaren kom bort,å sa,en sånn hund får du aldri igjen!!!

 

Nei,takk og lov svarte jeg!Haha!

 

Äre, väre Nubben og hans stabile psyke,men han har jo -20 i samarbetsvilja!

Han gjör aldri noe for meg,bare för seg selv!

Men har värt en utmaning å träna!

 

Älskar hans personlighet,men tar hällre några fjantigheter,än hans ekstreme sjelvsikkerhet!

 

Nå är han den "perfekte" 12-åring,som gjör precis,som det passer han!

 

Men ta de hundene,som jeg har kommet langt med!

 

Shanty min Beardis,en sur kjerring,man aldri kunne ha bland valper,och hon var rädd för skrammel.

 

Men vi to  ble ett,och hon gikk gjennom ild og vann for meg!

 

Bolibompa,også med rädslor för skott,fallskjermshoppare,og lite annet:)

 

Men det samma skjedde,vi to litade på varann,og opplevde inte det speciellt svårt!

 

Lite uheldige var vi på en platsliggning,hvor 10 fallskjermshoppere landat 100 meter fra ringen. Det ble lite mycket!

Hon var livrädd,men vi kjempade oss gjennom tävlingen,till 283 poeng,men nolla på platsen.

 

Jaja,inte så ofte det kommer fallskjermer dalende ned,haha!

 

När jag började med Bolibompa,så var hon sååååå trög och tung i rompa!

Ulf sa da,att denne kommer du aldri å få til!

Men han måtte svelge det:) Tempo var aldri noe problem,hon ble bare hetere og hetere!

 

Ja,och så Emma da,også med lite brister!

 

Men när jag kom igjennom hennes skal,så är hon en slik,som gjör ALLT för mig!

 

Cookie,har inga brister mentalt,stabil,till tusan,men hun är inte på langt när sååå langt inne i hjertet mitt,som Emma,med sina brister>:)

 

Så hur skall vi oppsummere dette?

 

Bortsett fra,hundar med stora problem,

 

så tror jeg stenhårt på att

 

VI SKAPAR SJÄLV DEN PERFEKTE HUND!!

 

Och av personlig erfaring,så finner liksom hundene,med lite brister,lettere vei inn i hjertet mitt!

 

Nå skal jeg ínnrömme noe,som jeg VET ÄR fjantig!

 

Jeg menneskeliggjör hundene :)

 

Haha,jeg er jo bare ett menneske!

 

Men tror faktisk stenhårt,att Nubben och Cookie,stabiliteten selv,skulle kunne reise herifra,og aldri sakna mig!

 

MEN I MIN ENFALD,SÅ TROR JEG Emma inte skulle klara sig utan mig!

 

Jaaaa,jag vet,idiotisk,men så är det !!!

 

Nå kan ni overfalle mig med gode argumenter!

 

For dette ble jo en sörpa av högst personlige kjänslor!!

 

Haha!

 

  

 TJOHO,her er jeg igjen!

 

Men ny dator,så kommer jo inspirasjonen,som ett skudd!

 

Dette er en blogg jeg har hatt liggende i hodet mitt ganske lenge

  

 

Man möter alltid på förere med hunder,som inte klarer tävlingssituasjonen.

Men med min erfaring,gjennom å har fått fölge mange slike hunder,så er det ofte ikke helt sånn:)

Det er ofte at vi misforstår dette,og tror det ligger i hundens miljökjänslighet!

 

Jo,det finns hunder,som er så preget av miljö,att de ikke klarer av det,men de er i fåtall!

 

Min påstand her er,att det ikke er miljö de reagerer på ,men oss!!Eller at situasjonen,som vi setter dem i på tävling!

 

Man träner sååååå annorlunda,att når de kommer på tävling,så kjenner de ikke oss igjen!

Vi blir som aliens!

 

Det som kan se ut,som miljökänslighet,kan rett å slett väre en reaksjon på oss!

 

Skal gi noen eksempler:

 

Om  man alltid belönner förste skifte på fjärren på träning,så har jeg sett mange hunder,som på tävling,

plötsligt börjar reagere på tävlingslederen,eller annat,som skjer rundt!

Man tror da,at de er kjänslig på miljö,men i virkeligheten,så reagerer de på,at det ikke er som på trening!Om man alltid sier"BRAA" etter förste skiftet,blir de usikre,og da blir det lett å titte rundt på allt annet.

 

For noen år tilbake,så sa en god venn av meg,etter en tävling,som hennes hund,hadde värt totalt ufokusert,og var som forbytt,På trening,var hunden rask,men på tävling gikk det i slow motion.

 

Hun trodde det var,att hunden var så kjänslig för miljö.att den ikke kunne konsentrere seg!

 

Jeg foreslo ,att hun skulle teste.

 

Hun dro til sin vanlige treningsplass,helt alene,og kjörte helt tävlingsmässig.

Och precis,som på tävlingen,skjedde det samma!

Altså kunne vi utelukke att det var miljöet den reagerte på!

 

Ok,jeg kom med ett forslag,om å kjöre på helt tävlingsmässig i en vecka,selvfölgelig med seg selv som beröm i mellom momentene.

 

Og sa hun skulle berömme alt!!

selv om det ikke var speciellt bra!

Så etter fjärren,skulle hunden få en jackpot!

 

Hunden var ikke sikker ,så det gikk ikke fort i början,men etter en vecka,så fikk jeg telefon igjen.

 

Och det hadde blitt så stor endring,at hun nå måtte kjöre flere moment etter fjärren!Fordi hunden hadde gått så opp seg,att den skrek på fjärren!!Haha!

 

Men neste tävling gikk de ut,og fikk sin etterlengtede förstapris!

 

Hunden var nå vant til denne situasjonen,så den gikk,som på trening!

 

Merk,dette passet for denne hunden,det var godis servering hele tiden,som da ble borte på tävling,som var det denne reagerte på!

 

Personlig,tar jeg ALDRI bort forsterkning på träning mellom momentene,og det har passet for mine hunder!

Men hunder er ulike!

 

Med dagens detaljtrening,så havner vi ofte i en treningssetting ,hvor bollar,och godis kommer hele tiden! Och om man alltid har bollen i handen på trening,så er det jo inte så konstigt at hunden blir lite osäker,när den inte finns der på tävling??

 

Det er jo alltid det den er vant till??

 

Selv om man deler opp treningen,så tenk på,

att de bitene man trener,alltid skal se tävlingmässig ut!

 

NY PÅSTAND:

LÖSNINGEN FINNER MAN ALLTID I TRÄNINGEN!

 

Som regel er det ikke tilfeldig,det som skjer på tävling.

 

Her kommer ett eksempel fra min egen trening med Bolibompa!

 

Jeg oppdaget ett problem på tävlingen,nemlig att ´Boli sprang lykkelig i väg mellan momenten,jag var tvungen att vara streng i rösta för att hålla henne vid meg!

Trodde til og med,at hun var kjänslig för tävlingsledere og slik,så att hon måtte kolla av dom!

Men det var fel:)

 

Varför ble det saå,tenkte jag?

 

Hjem å analysere min träning!

 

Der oppdaget jeg,att jeg berömmet henne,och gav forsterkning etter momentene på träning, og när jag var ferdig med det,gikk jeg til neste startpunkt! Boli sprang da i forvög rundt på plan!Det var jo ingen der,så jeg hadde liksom ikke tenkt på att det skulle väre så viktig??

 

Men hon forsökte selvfölgelig å gjöre precis det samma på tävling!

 

Da endret jeg til å först berömme momentet,så när hun var på väg bort,så klikket jeg,så fikk hun godis! Etter noen repetisjoner,så började hon forvente seg det,och gikk fint ved min sida!

 

Nästa tävling gikk som en lek,med elskede Boli ved min sida! Hon vann den tävlingen!

 

Tyvärr,så döde hon jo bare några veckor senare(men det er jo en annan historia)

 

Hva skal vi läre av dette?

 

Jo,selv om hunden skulle väre litt berört,så er det viktig,att vi som förare gjör dom sååå säkra på momenten, så det bibehåller driften och selvtillitten på tävling!

Dette er det,som skal bygge over evt. miljökjänsligheter!

 

Så jeg oppfordrer dere som har litt problem med dette,til å analysere träningen!Hva gjor jeg,er dette noe jeg kan ta med meg inn på tävlingen!?

 

Nå måste man jo også dele opp moment på trening,men ha nå dette i bakhodet:)

 

Så blir hunden trygg på oss,och momenten,da

kan klara av lite påfrestinger!

 

Hoppas dette kan väre til nytta för någon.och det er absulutt öppne för diskusjon:)

  

Dette er jo min helt personlig oppfattning:)

 

Ha det så bra alla bloggläsare,

 

skal forsöka vara mer aktiv her nå:)

 

 

 

 

 

 

 

    Her kommer noen bilder på de små!

Flere finns på facebook:)Tror jeg:)

                    

 

 Hallo!

 

I´m back!

 

Har fått meg ny PC,og den er strålende fin!

Det roligaste är,att jag bruker fingeravtrykket mitt,som pålogging!

Haha,for liksom en litt agent-007 kjänsla!

 

 

Och med ny pc,så kanskje jeg får tilbaka min blogginspirasjon!

 

 

Och tankene strömmer på!

 

En stark vallhund,va är det??

 

Ser manga som beskriver sine hundar,som sterke,fordi de våger å gå inn å bite får!

 

MEN etter noen år i denne "bransjen",så anser ikke jeg det som MOT!

 

Tvertom,når de ikke klarer å holde seg iskinnet,og må bite,så er det heller ett tegn på svakhet.

 

Selvfölgelig,skal en hund kunne gå i å bite,snabbt i nosen,om det kreves.

 

Men,å ruse inn för att flytta får,är i min bok ,inte styrka.

 

Jeg ser det så lett,som dette:

 

En stark vallhund,er en som kan stå näre får,arbete lugn,men inte vike en millimeter,OCH forsette gå framåt, ikke gå inn å bite,för den blir attackerad!

 

Blir den attackerad,så skal den snabbt opp å markere,hvem som bestemmer,for så å återgå till arbete!Med forhåpentligvis får,som fatta hintet:)

 

Glemmer aldri ,när vi skulle sette får på transporten her,och en av mina hundar viste meg,nettopp va styrka er!

Hon var nos mot nos med fåret,och hon backade fåret hele vägen opp på transporten. När fåret plötsligt attackerte,så var hon snabbt opp och markerade,får så å fortsette jobben lugn!

I DET  öyeblikket visste jeg va styrke var!

 

Så det er etter min mening i en mindre folla,man ser styrkan!

Kan dom lugnt presse sig i mellan staketet,å ta ut fåren,eller får de litt panikk,och ruser inn?

 

Har selv hatt hunder,som man liksom aldri helt kan lite på,i närarbete,och det blir heller inte bra vallhundar ute på feltet heller.

 

En annan egenskap.som jeg absolutt måste se hos en vallhund,ocg som beskriver mot og styrka,er att dom kan gå mot får,som står å utmanar!!

 

Den skal liksom aldri slutte å tenke fram,annars,blir det jo bare å holde fåren:)

 

Och när det kommer till krita,så er det jo det en vallhund skal,FLYTTA FÅR!

 

Om man har får,som holder seg ved föttene på ett menneske,så är det jo lett å väre vallhund?

 

Och det ser jättefint ut!

Men först når man har får,som inte vill till mennesker,da ser vi igjen kvalitetene i en bra vallhund!

Den skal stoppa dom och hente dom,selv när fåren inte vill:)

 

Dette er en kamp mellan viljor!

 

Och ingenting er herligere ,enn å se en hund,ta den kontrollen,på ett snyggt sett! Får er inte dumme djur,tvertom,dom leser av hundene på ett öyeblikk!

 

Självklart är dette mycket,som kan tränas opp,det har med selvtillit å gjöre:)

 

Hunden jeg beskrev ovefor,var inte så stark ,när hon var 1 år,så träning gjör mester:)

 

 

Ja,dere, ordet är fritt!!!!

 

 

 

 

 

 

Her kommer bilder av valpene 3 uker gamle:)

Tik 1 (til hverdags kalt Krølla)

Tik 2

Tik 3

  Hane 1   Hane 2          Brødrene T

Har jo ingen dator, så får ikke blogget så mye:( Men her kommer en liten oppdatering:

Valpene mår super bra! Jevne, runde og fine. De har fått sin første mat, ROBUR valpefor.